Rådhuset i Örebro

I Rådhuset vid Stortorget i Örebro finns kommunens politiska ledning och delar av Kommunstyrelseförvaltningen.

Vad finns i huset?

På våningsplan 1 finns kontorslokaler, mötesrum och personalmatsal, på plan 2 kontors­lokaler och på plan 3 representationsvåning, sessionssal och kontorslokaler.

Representationsvåningen var förr borgmästarens bostad. Här tar kommunledningen emot gäster.

I Sessionssalen sammanträder Kommunfullmäktige och även Regionfullmäktige har sina möten här.

Borgerlig vigsel i Rådhusets representationsvåning.

Öppettider receptionen

Rådhusets reception är öppen vardagar:

Måndag–fredag kl. 7.45–16.

Kontakta Rådhusets reception för öppettider inför helgdagar på telefon 019-21 10 91 eller e‑post radhus.reception@orebro.se.

Hitta hit

Rådhuset på webbkartan där du kan zooma och navigera.
Besöksadress: Drottninggatan 9
Postadress: Örebro kommun, Box 30000, 701 35 Örebro

Huvudingången med receptionen finns mot Drottninggatan 9. Mot Stortorget finns ingång A och B som används av dem som arbetar i huset. Ingång A är entré för vigslar på lördagarna och öppnas också för allmänheten vid fullmäktigemöten.

Klockspel

I Rådhuset finns ett klockspel som spelar två till tre gånger per dag, beroende på säsong. Läs mer om klockspelet och speltider.

Historik

Huset byggdes i mitten av 1800-talet när Örebro hade cirka 10 000 invånare och rymde då bland annat stadens förvaltningar.

År 1863 stod det nya rådhuset klart. Man hade börjat bygga det fem år tidigare, efter ritningar av stadsarkitekt Fridolf Wijnbladh som också var byggmästare. I huset skulle stadens förvaltningar och myndigheter finnas, men de var inte så stora på den tiden.

Det sägs att kung Karl XV vid ett besök i staden sade "Å hut Örebro –bornera inte, svagdricka", för att han tyckte att Rådhuset var alltför stort och påkostat för en stad av Örebros storlek. Det kostade 236 400 riksdaler att bygga, en stor summa pengar på den tiden.

Mellan år 1870 och 1900 ökade Örebros befolkning från 10 000 till 30 000. Vid sekelskiftet byggdes Rådhuset om, bland annat byggdes Tekniska skolans ritsal om till sessionssal. Stadens förvaltningar blev större och fler och flyttade in i de före detta skollokalerna.

1935 flyttade förvaltningarna in i det nya nämndhuset vid Vasastrand, men sessionssalen har sedan 1901 alltid använts till stadsfullmäktiges och senare Kommunfullmäktiges sammanträden. Polisen hade sina lokaler i Rådhuset ända tills ett polishus byggdes 1958.

Restaurering på åttiotalet

På 1950-talet renoverade man husets interiör. Nu har bara sessionssalen den ursprungliga inredningen från 1901. Exteriören är bevarad, bortsett från fönstersnickerier, entrédörrar och trappor.

Under åren 1987–1988 restaurerades Rådhuset varsamt och med medverkan av antikvarier från Örebro läns museum. Man ville ha tillbaka den ursprungliga färgsättningen på fasaden, fönstersnickerierna och gjutjärnsdekorationerna. Skickliga hantverkare målade och marmorerade Rådhusets inre.

Restaureringen kostade cirka 25 miljoner kronor. Då fick man en fint bevarad byggnad som var funktionell för den centrala förvaltningens och den politiska ledningens behov.

I nygotisk stil

Rådhuset i Örebro är det enda i landet som byggts i nygotisk stil. (En annan känd offentlig byggnad byggd i samma stil är parlamentet i London.) Gotiken är en medeltida byggnadsstil, som karakteriseras av spetsbågar, målade glasfönster, med spröjsverk och spetsiga takdekorationer. Formen uttrycker en strävan mot höjden. På engelska kallas stilen ibland "The Royal Art", den konungsliga konsten.

Ovanför de bägge ingångarna mot Stortorget finns gjutjärnsbaldakiner och under dem skulpturer som från väster till öster föreställer sanningen, rättvisan, slöjden och vetenskapen.

Gjutjärnsbalustraderna på taket är prydda med fialer (spiror) med dekorationer som kallas krabbor. Taket består av skifferplattor och kopparplåtar. Fasaden har fått tillbaka den ursprungliga gula kulören efter att ha varit grå. Fönstersnickerierna är målade i engelskt rött och gjutjärnsdetaljerna i kromoxidgrönt.

Klockspel på tröskeln till år 2000

På nyårsaftonen 1999, på tröskeln till det nya seklet, fick Rådhuset sitt klockspel. Vikingen, Olaus Petri, Cajsa Warg, smeden, Hjalmar Bergman och en ung kvinna av idag, symboliserar olika delar av Örebros historia. Figurerna är skapade av den bulgariske konstnären Emil Mirtchev och gjutna av nedsmälta granatskärvor från gamla Warszawapakten. Melodin är komponerad av Jan Inge Hall från Örebro.

Senast uppdaterad:
Publicerad: