Anmälan om oro för barn och unga

Anmäl via e-tjänsten ovan, brev, fax, besök eller telefon:

Postadress: Socialkontoret, Box 341 10, 701 35 Örebro.
Fax: 019–21 41 10.
Besöksadress: Ribbingsgatan 1–3, öppet kl. 9–16.

Telefon vardagar kl. 8.30–14: 019-21 30 00.
Telefon 019-21 41 05 (Socialjouren):

• Måndag–torsdag kl. 15.30–23.00
• Fredag kl. 15.30–00.30
• Lördag kl. 15.00–00.30
• Söndag kl. 15.00–23.00

Du som är privatperson måste inte anmäla.

De flesta som arbetar med barn under 18 år i sin verksamhet är anmälningsskyldiga. Exempel på personal med anmälningsplikt kan vara lärare, förskolelärare, kuratorer, polis och sjukvårdpersonal.

Det finns mer att läsa om anmälningsskyldigheten på Socialstyrelsens webbsida Anmälan till socialnämnden vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa. Du som är anmälningsskyldig och gör en orosanmälan får inte vara anonym.

En anmälan till socialtjänsten bör göras så fort oron uppstått. Vänta inte.

Om du gjort en orosanmälan redan och det uppstår ny oro, är du välkommen att anmäla igen.

Du kan alltid kontakta socialtjänsten om du är osäker på om du ska göra en orosanmälan.

Akut oro kan grunda sig på flera olika faktorer eftersom alla situationer är unika. Om du är osäker på om oron är akut är du välkommen att kontakta socialtjänsten på 019-21 30 00.

Om du har en akut oro är det viktigt att du beskriver varför, för att socialtjänsten ska kunna göra så bra bedömningar som möjligt kring ett eventuellt akut behov av stöd/skydd.

Socialtjänsten tar emot orosanmälan och läser eller lyssnar på vad anmälaren är orolig för.

Det vanligaste är att socialtjänsten efter en orosanmälan snabbt kontaktar barnet och vårdnadshavarna för att prata om det som står i anmälan. Om det behövs pratar de också mer med den som gjorde anmälan. För många barn och familjer slutar kontakten med socialtjänsten efter de här samtalen.

Om socialtjänsten bedömer att det behövs startar de en utredning för att ta reda på om barnet och familjen behöver mer hjälp. Det är alltid barnet som står i fokus för socialtjänsten.

Om socialtjänsten bestämmer att oron är så allvarlig att de måste skydda barnet akut, till exempel om anmälan innehåller information om att det finns våld och missbruk hemma, eller om barnet snabbt behöver komma bort från en farlig situation, kan barnet tillfälligt flyttas till exempelvis ett jourhem eller ett HVB-hem (Hem för vård eller boende), beroende på ålder och situation. På ett HVB-hem finns personal som ger barnen och ungdomarna som bor där stöd och skydd.

Ibland är det inte bäst för barnet att bo kvar hemma. Då kan socialtjänsten föreslå att barnet bor i till exempel ett familjehem eller ett HVB-hem en tid. Under den tiden kan vårdnadshavarna få hjälp av socialtjänsten för att det ska bli bättre hemma eller för att barnet eller ungdomen ska må bättre.

Mer information om familjehem och jourhem.

Om vårdnadshavarna och socialtjänsten inte är överens om att barnet ska flytta, kan socialtjänsten tillsammans med en domstol och utifrån lagen ("lag med särskilda bestämmelser om vård av unga", LVU) i vissa fall bestämma det ändå. Men bara om de tror att barnet kan skadas av att bo kvar hemma.

Frågor och svar om omhändertagande av barn enligt LVU på socialstyrelsen.se.

På sidan Socialtjänstens uppdrag och ansvar finns mer information om vad som händer efter en orosanmälan.

På sidan Omhändertagande av barn enligt LVU kan du läsa mer om lagen om vård av unga (LVU).

Om du gjort en skriftlig anmälan ska du få mottagningskvitto på att den kommit fram, mottagningskvitto skickas till den adress du uppgett i anmälan. Om du inte fått återkoppling är du välkommen att ringa och fråga, 019-21 30 00.

Om du har fler uppgifter att lämna ska du komplettera din tidigare anmälan eller göra en ny anmälan, det kan se olika ut beroende på när din första anmälan gjordes.

Du är alltid välkommen att höra av dig till socialtjänsten med uppgifter kring barnet/den unge. Det spelar ingen roll om du vet om det redan finns en utsedd utredare eller inte.

Som anmälningsskyldig anmälare kan du efter din anmälan få ta del av information om en utredning inletts, inte inletts eller om det redan pågår en utredning. Denna återkoppling brukar vanligtvis komma inom tre veckor, om inte socialtjänsten gjort bedömningen att det är olämpligt med återkoppling.

I övrigt arbetar socialtjänsten under mycket stark sekretess.

Att inte höra något från socialtjänsten är inte detsamma som att inget görs. En utredning och/eller insats kan vara pågående utan att du som anmälare får denna information. Socialtjänsten arbetar under stark sekretess.

Vanligtvis kan det vara bra att vårdnadshavare får ta del av att du gör en orosanmälan. Vid oro för våld/övergrepp är dock önskemål från socialtjänsten att vårdnadshavare inte får veta att en anmälan görs.

Om du är osäker på om du ska berätta om anmälan för vårdnadshavarna är du välkommen att höra av dig, 019–21 30 00.

Vanligtvis har vårdnadshavare och barnet/ungdomen rätt att ta del av alla uppgifter du anmält skriftligt och/eller muntligt.

Som anmälningsskyldig kan man inte vara anonym så anmälares namn lämnas ut. Som privatperson väljer du om du uppger ditt namn eller inte, om du gör det får vanligtvis vårdnadshavare och barnet/ungdomen ta del av det namn som är lämnat.